Vad har du för självbild egentligen?
She is impressed.
Hon kommer aldrig att glömma PoesiPerformance i Sala (21/05/08, 18.30, Café House).
Den hette "Självbilder" och medverkande var fem hennes favoritskrivare på Tärna, dvs. Brorsan, Callis, Millis, Urranock och Werner.
De presenterade sina egna dikter på scenen. Det var ingen vanlig poesikväll, det var en riktig performance med en teflonpanna, en Leinarmask, zebrakalsonger och en mysig mössa.
De fem unga stora skapade en otrolig stämning med sina texter. Man fick allt i ett: roliga bitar, aggressiva inslag och nostalgiska barndomsbilder blandade med mörka reflektioner om livet och om sitt eget jag.
Namnet på performance fick Monkis att tänka på Nennes välkända fråga: "Vad har du för självbild egentligen?" och svaret kom i form av ett fantastiskt framträdande som var sammansatt av olika självbilder. För man har inte samma självbild hela tiden, den varierar för varje minut och för varje situation man är med om.
Monkis satt på sin stol som förlamad, hon kunde inte sluta se på sina favvosvennar för de var såååååå brrrraaaa!
SYRENER
Brömmekorv
Lasse O'Månsson & Bertil Petters KORVEN.
En av de mest absurda och groteska nummer Monkis någonsin hört.
En monoton och flegmatisk dialog om ett ännu mer flegmatiskt ämne.
Egentligen kan man inte kalla det för dialog, det är två paralella monologer av två män som kanske vill SAMtala, men de lyckas inte.
De verkar vara senila båda två. De glömmer vad de nyss sagt, de glömmer sina roller: kunden blir säljaren och säljaren blir kunden.
Så absurt att man måste skratta.
I stället för Juvenalia
I stället för att lägga sig på magen mitt på den krakowska gatan och låtsas vara en rand i övergångsstället (titta nere),
klädde hon ut sig till en av Ulricehamns kavajer och låtsades vara en bordshockeyspelare i lag-SM.
Som sagt hette laget Ulricehamns kavajer och bestod förutom Monkis av Lindis, Ulrik och Callis.
De två sista kom på idén att först anmälla laget till Bordshockey SM i Enköping och sedan upplysa tjejerna om det. Monkis tog informationen med glädje fast hon aldrig i sitt liv hade spelat bordshockey.
"Oj, vad det låter STORT när man säger att man har spelat i SM!", tänkte hon.
Men lite panik fick hon också, eftersom hon hade ingen kontroll över sina spelare efter en timmes träning. Hon kunde styra målvakten någorlunda, tyckte hon, men hon hade fel. På lördagen kom hon att släppa 11 mål i varje match i genomsnitt.
När den stora dagen var kommen fick hon skrattanfall istället för panik, för det var så himla roligt att vara där bland alla hockeylirare som tog allting på allvar, medan Ulricehamns kavajer var där bara på skoj.
I 24 matcher fick Monkis 6 mål, vilket överraskade henne, eftersom bara ett mål skulle räcka för att göra henne nöjd.
Sammanlagt spelade Kavajerna 96 matcher, varav 5 slutade med seger och 2 blev oavgjorda. Man behöver alltså inte vara mattegeni för att snabbt räkna ut att exatkt 7,2916666666666666666666666666667 % av alla matcher gick strålande.
Efter några timmars spel var Kavajerna helt slut och ville bara åka hem. Men innan detta hände, passade de på att se den gudomlige Östarman spela och förlora (vad hände?).
På kvällen blev det bordshockey-gala med Ulricehamns kavajer som viktigaste och enda gäster. Man chillade på balkongen, spelade kubb och dansade på bordet.
Och Monkis kände att det var inte dåligt att hon missat Juvenalia, för i stället fick hon spex av en annan men samtidigt liknande sort.
Juvenalia
Att Monkis inte är i Polen just den helgen!!!
Hon missar den största händelsen i Krakow! Hon missar fyra dagar fyllda med fester, dans och skoj! Hon missar Juvenalia, alltså alla studenters högtid!
Festen börjar på torsdag eftermiddag och på fredag förmiddag avlöses den av "student parade" som i sin tur avlöses av en till fest som pågår i två dygn.
Studenttåget är den viktigaste formella delen i det hela. Tusentals männinskor klär ut sig till allt möjligt och går ut på gatorna. De formar ett stort kilometerlångt festtåg och går genom staden till Stora Torget. På Torget väljer publiken de bäst utklädda och borgmästaren överlämnar stadens nyckel till dem. Då tillhör staden bara "akademikerna".
Synd att Monkis inte kan vara där nere just nu. Hon får nöja sig med förra årets minnen.
Förra årets vinnare: 300 Spartaner, inspirerade av Zack Synders "300".
Negrar bär sin vita drottning.
Det klånkades :D 
The Simpsons: Homer (Lukas), Lisa (Kasia) och Marge (Monkis)Han förföljer oss!!!
Sedan jag och Monkis kom till Sverige har vi fått höra mycket om en sångare vid namn Christer Sjögren.
Det är någonting konstigt med den grabben som skapar en atmosär av pinsamhet och löjlighet varje gång jag och Monkis ser honom sjunga och röra sig på scenen. Hur vi än försöker att undvika prata om honom eller se på honom, går det inte. ALLA känner till honom här och ALLA snackar om honom. Särskillt Monkis Pappa älskar honom gränslöst. Och tack vare Pappa kunde Monkis svara på en av dagens nutidsfrågor på lektion i samhällskunnskap.
Det var frågan:
1968 värvades denne värmlänning som sångare till Pelles orkester. Han har med sin basröst sjungit kramgoa låtar, Elviscovers och andliga sånger. Hans jubileumsshow som firar de 40 åren som artist har haft smygpremiär. Vem är artisten?
1.Christer Sjögren
X. Sven - Erik Magnusson
2. Sten Nilsson
Korrekt är svaret nummer 1 såklart!
I love Europe, sjunger han.
Okeeej...?, tänker jag och Monkis.
Vi säger till och med: Grattis Christer! Fortsätt att vara en stjärna här, men följ inte efter oss längre!
Meningen med livet enligt polska studenter
En professor i filosofi kom till klassrummet och ställde en tom glasburk på skrivbordet.
Hans studenter tittade överraskade på honom.
Utan att säga ett ord tog han glasburken och fyllde den med stora stenar. Efter att ha gjort det frågade han studenterna om de tyckte att glasburken var nu full. De sa att den var det.
Då tog professorn en ask med grus och hällde gruset i glasburken. Sedan skakade han glasburken så att gruset hamnade i det tomma utrymmet mellan stenarna. Efteråt frågade han igen om glasburken var uppfylld. Studenterna nickade osäkert.
Då tog professorn en ask med sand. Han hällde sanden och skakade glasburken igen.
Sedan sa han:
" Den här glasburken är så som livet, mina damer och herrar. Stenarna symboliserar viktiga saker i livet. För många av er är det förmodligen er familj, er partner, era barn och er hälsa.
Om de inte fanns, skulle det i alla fall finnas gruset, dvs. mindre viktiga saker: ett hus eller en bil.
Sanden däremot symboliserar små grejer i livet, t.ex. hårt arbete. Om ni först fyller upp glasburken med sanden, finns det ingen plats kvar för gruset och för stenarna.
Likadant är det i livet:
När ni lägger all er energi på de små sakerna (arbetet), kommer den inte räcka för att göra betydelsefulla grejer. Därför borde ni ägna er tid till de väsentliga sakerna i livet: familjen, partnern och hälsan. Och det blir tillräckligt mycket tid kvar för arbetet, huset och nöjet. Det som är viktigast är de stora stenarna. Resten är bara sanden."
Efter lektionen tog en av studenterna glasburken fylld med stenarna, gruset och sanden och frågade professorn om han tyckte att den var full. Professorn svarade "visst" utan tvekan.
Då tog studenten en flaska öl ur sin väska och hällde ölet i glasburken. Ölet fyllde det återstående utrymmet och blev insupet i sanden. Nu var glasburken fylld på riktigt.
Oavsett hur fullt med viktiga grejer ditt liv är, finns det alltid plats för BÄRS!
